1.1 Vänd arbetslöshetskrisen

Sverige befinner sig i en arbetslöshetskris där allt för många människor står utan jobb, samtidigt som företagen inte hittar rätt kompetens. Arbetslösheten breddas nu till nya grupper, inklusive akademiker. Utrikes födda fastnar i ineffektiva system, långtidsarbetslösa möter stängda dörrar och personer med funktionsnedsättning lämnas utanför arbetsmarknaden. Det handlar om personer som inte får bidra och uppnå sin potential, om barn som inte får se sina föräldrar gå till jobbet och om nyexaminerade akademiker som inte får använda sina kunskaper i praktiken. Dagens arbetsmarknadspolitik misslyckas med att skapa riktiga vägar till arbete. Om 150 000 fler gick från arbetslöshet till jobb skulle det ge 50 miljarder mer i skatte-intäkter till vår gemensamma välfärd. Det innebär resurser för uppåt hundratusen fler sjuksköterskor, läkare och lärare. Det motsvarar mer än en extra lärare i varje svenskt klassrum.

För att bryta arbetslösheten krävs en politik som sänker trösklarna till jobb och gör det enklare att anställa. Det måste bli lönsamt, enkelt och tryggt att anställa den som står långt ifrån arbetsmarknaden. Då kan vi lyckas med arbetsmarknadspolitikens viktigaste uppdrag: Att ge människor chansen till ett arbete.

Ta bort anställningsskatten för unga och för låga löner.
Sverige har bland världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster där över en tredjedel av de så kallade arbetsgivaravgifterna är en ren skatt på anställningen utan att finansiera förmåner som sjukledighet eller pension. Den straffskatten på att anställa unga och de som behöver komma in på arbetsmarknaden, anställningsskatten, måste bort.

Gör det billigare att anställa från lång arbetslöshet.
Företag som anställer en person som är långtidsarbetslös ska automatiskt undantas anställningsskatten på den anställningen. Vi vill också se förenklade jobb där det blir billigare och enklare att anställa den som varit långvarigt arbetslös och inte enkelt kommer i arbete igen. Det ska gälla under begränsad tid och samtliga företag oavsett kollektivavtal.

Obligatoriskt nystartsår för snabbare integration.
Inför ett obligatoriskt nystartsår för den som ännu inte börjat jobba eller studera i Sverige. Året ska innehålla studier, inklusive i svenska vid behov, kombinerat med praktik och matchning mot arbetsmarknaden. Ett avslutat nystartsår ska innebära lägre kostnad för arbetsgivaren att anställa. Om man inte genomför nystartsåret, trots att man varit långvarigt arbetslös, har arbetsförmåga och omfattas av kravet, ska påtagligt lägre bidrag bli följden.

Jobbsvenska och integration från dag ett.
Reformera SFI till Jobbsvenska med fokus på att snabbt och med hjälp av tätt samarbete med näringslivet komma i arbete, med ett ytterligare spår i akademisk svenska för de som redan har en utbildning. Vi vill också införa ett jobbsvenskacertifikat som efter avslutad språkutbildning garanterar att eleven kan arbeta på svenska.

Höjt stöd för de som anställer personer med funktionsnedsättning.
Bara varannan person med funktionsnedsättning arbetar idag, det är ett underbetyg till samhället. Sänk trösklarna på arbetsmarknaden, förenkla för arbetsgivare att anställa och förbättra möjligheterna att driva företag för personer med funktionsnedsättning. Ersättning och stöd till arbetsgivare som anställer personer med begränsad arbetsförmåga behöver stärkas.

Fler stegvisa vägar till egen försörjning.
Alla människor har inte samma väg från utanförskap till arbete, så när jobben blir fler måste vägarna till dem också bli fler. Arbetsträning, utbildning, rehabilitering och socialt stöd ska kunna kombineras utifrån människors olika förutsättningar. Idéburna organisationer och sociala verksamheter i civilsamhället ska enkelt kunna bidra, så att fler får rätt sammanhang och en verklig väg till jobb.

Gör en riktig bidragsreform.
Det ska alltid löna sig att ta ett jobb. Idag försvinner stora delar av inkomstökningen i minskade bidrag, och människor som vill arbeta fastnar i trösklar bort från bidragen. Regeringens åtgärder med bidragstak och tidsbegränsade jobbpremie slår fel och löser inte problemet, istället behöver själva systemen förändras så att varje steg mot egen försörjning automatiskt och enkelt lönar sig.

Attrahera kompetens dit jobben finns.
Förutsättningarna på arbetsmarknaden ser olika ut i olika delar av landet. Arbetslösheten är hög på många håll men lägre på andra, där företagen istället inte hittar nya medarbetare som kan ta de jobb som finns. Vi vill att fler arbetslösa ska flytta till jobb genom att skapa incitament för ökad arbetskraftsmobilitet inom Sverige till de platser där efterfrågan på arbetskraft är stor. Vi vill också se fler utbildningar inom bristyrken på dessa platser.

1.2 Gör det enklare och billigare att starta och driva företag

Företagare i Sverige möter en snårskog av krångliga regler, höga kostnader och en osäkerhet som gör det svårt att starta, driva och utveckla verksamheter. Det gör att många företag tvekar inför att anställa och expandera.

För att fler företag ska kunna växa och skapa jobb behöver regelbördan minska och villkoren bli mer förutsägbara. Det ska också bli lättare och tydligare kontaktvägar in i det offentliga. När hinder tas bort och risker minskar kan fler våga satsa, anställa och utveckla sina verksamheter i hela landet.

Ta bort anställningsskatten för de tio första anställda i växande företag.
Arbetsgivaravgifterna ska automatiskt tas bort för växande småföretag med upp till tio anställda. Det kommer leda till fler jobb i fler växande företag runt om i hela landet.

Inför ett tak för skadliga sjuklönekostnader.
Sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen när högkostnadsskydd återinförs. Människor ska enklare få jobb genom att kostnaderna för företag sänks.

Slopa minst 100 regler för att minska regelbördan.
Centerpartiet har tagit fram en lista på 101 regler som är förlegade eller skapar bördor för företag. Dessa regler ska avskaffas eller reformeras med små- och medelstora företags bästa för ögonen. Men arbetet med regelförenkling stannar inte där utan fortsätter strukturerat genom regelförenklingsmyndigheten.

Inför regelförenklingsmyndigheten ENKL.
Skapa Enheten för Näringslivets Kravlättnader. Den nya myndigheten ska ha mandat och befogenhet att granska befintliga regler och föreslå att de rivs upp för att minska regelbördan för svenska företag, samt säkerställa att näringslivets tillståndsprocesser kan kortas. Regelrådet, Implementeringsrådet och Förenklingsrådet ska samordnas och ersättas av denna samlade och kraftfulla avregleringsmyndighet. Samtidigt ska regeringen ge alla myndigheter tydliga regelförenklingsuppdrag i deras instruktioner.

Möjliggör och uppmuntra kommuner att inrätta företagslotsar.
Företag får en kontaktväg in i det offentliga som vägleder, samordnar och följer ärenden över myndighetsgränser. Det sparar tid, skapar förutsägbarhet och gör företagsklimatet mer rättvist.

Främja ungas företagande i grundskola och gymnasium.
Säkerställ att entreprenörskap finns kvar i läroplanerna i skolan och låt fler få starta företag i grundskola och gymnasiet genom att möjliggöra för Ung Företagsamhet i fler klassrum och på samtliga nationella gymnasieprogram. Det måste gå att få sitt UF-företag att växa utan att det drabbar en hel familj genom exempelvis lägre försörjningsstöd.

Låt kvinnors företagande ta plats.
Sverige ligger i botten i EU sett till andelen företagande kvinnor. Det är orimligt. Ta fram statistik på kvinnors ägande i företag, ställ krav på det statliga riskkapitalet och innovationsstödet för att göra det jämställt och se över trygghetssystemen så de inte missgynnar entreprenörer.

1.3. En stärkt vardagsekonomi

Vardagen har blivit dyrare. Många hushåll upplever en pressad ekonomi, där mat, el och boende gröper hål i plånboken. Många avgifter och kostnader har på kort tid rusat i höjden. Den ekonomiska tryggheten har minskat för alldeles för många svenska hushåll.

För att stärka deras ekonomi måste det löna sig bättre att arbeta. De måste få behålla mer av lönen. Samtidigt krävs åtgärder som sänker kostnader och riktar stöd till dem som har det tuffast.

Sänk inkomstskatten särskilt för de med låga inkomster.
Det ska alltid löna sig att ta ett arbete och fler hushåll med små marginaler ska ha mer att röra sig med. Därför är det prioriterat att sänka skatten underifrån..

Sänk kostnaderna på el.
Bromsa höjningarna av elnätsavgifterna, pausa effektavgifterna och sänk elskatten. På så vis kommer de orimliga elkostnaderna kunna dämpas och fler människor få mer pengar i plånboken.

Höj barnbidraget för ensamförsörjande föräldrar.
Barn till ensamförsörjande föräldrar löper högre risk att drabbas av barnfattigdom. Inför ett tillägg till barnbidraget, exempelvis som i våra nordiska grannländer, för att stötta de hushåll som har det allra tuffast.

Ökad konkurrens ger mer pengar i plånboken.
Priserna och avgifterna för vardagliga produkter och tjänster har ökat drastiskt för vanliga hushåll. Det har blivit dyrare med exempelvis mat, el och veterinärkostnader. Ett gemensamt problem är icke-fungerande marknader där enskilda aktörer har för stor dominans. Konkurrensverket måste få vassare verktyg för att bevaka och utreda monopol och oligopol och kunna vara tuffare i att bryta upp dem. Detta tillsammans med minskat regelkrångel, på både nationell och lokal nivå, kan få små aktörer att ta sig in på marknaderna och konkurrera på lika villkor.

1.4 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar

Sverige har en arbetsmarknad där många arbetsgivare inte hittar rätt kompetens, samtidigt som många, särskilt unga och studenter, har svårt att få sina första jobb. Problemet är att utbildning och arbetsliv inte hänger ihop tillräckligt bra. Just nu förändras arbetsmarknaden dessutom snabbt genom AI, digitalisering och den gröna omställningen. Det gör att fler kommer behöva vidareutbilda sig och byta jobb, ibland flera gånger under livet.

För att det ska fungera bättre behöver fler utbildningar, särskilt yrkesutbildningar, leda till jobb. Fler måste få chans att skaffa arbetslivserfarenhet tidigt, och det ska bli enklare att ställa om mitt i livet.

Stärk möjligheten att bygga på kunskaperna mitt i livet.
Bygg ut och utveckla omställningsstudiestödet till en Kunskapsväxel så att många fler kan ta del av det, särskilt de som vill växla upp sina kunskaper eller växla mitt i karriären till ett nytt yrke, särskilt bristyrken. Gör det möjligt att läsa kortare, mer flexibla kurser. Kurser som stärker kompetensen ska aldrig ses som en löneförmån, så att incitamenten stärks för företag att investera i medarbetares kunskaper.

Fler lärlingar för företagen och för jobben.
För många praktiska yrken behövs inte långa utbildningar i klassrum, utan att praktisk kunskap överförs från en kunnig person. Att vara lärling på ett företag möjliggör precis detta. Inför ett nytt sammanhållet lärlingssystem där lärlingar får lön och tydliga krav och mottagande företag får kompensation för att de lär upp lärlingar. Lärlingsprogrammet ska resultera i ett yrkesbevis. Fler handledare med ett handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar.

Bygg ut och förbättra yrkesutbildningarna.
Fler ska kunna läsa en utbildning på Yrkeshögskolan (YH) och fler YH-utbildningar ska leda till jobb. Utbildningarna ska utgå från det lokala näringslivets behov och även lyssna in små och växande företag, snarare än centrala analyser. Yrkesprogram på gymnasiet och yrkesvux bör stärkas och fler utbildningar ska kunna ske helt eller delvis på distans för att utbildningsmöjligheterna ska komma närmare människor i hela landet.

Säkra kompetens från arbetskraftsinvandring och stoppa kompetensutvisningarna.
Det höga lönegolvet för arbetskraftsinvandrare är skadligt för svensk tillväxt då företag blir av med anställda som utvisas och får svårare att rekrytera nya medarbetare. Låt arbetsmarknadens parter själva besluta om lönegolv, och sluta utvisa människor som arbetar och gör rätt för sig.

Studentmedarbetare som ny anställningsform för att studenter ska komma in på arbetsmarknaden.
Minska akademikerarbetslösheten genom en ny anställningsform som gör att företag kan anställa fler studenter under deras studietid. Fler studenter får då relevant erfarenhet för sin utbildning och många kan få jobb på arbetsplatsen när studierna avslutats.

Skrota fribeloppet för studenter.
Främja arbetslinjen genom att låta studenter arbeta extra vid sidan av studier och skapa sig arbetslivserfarenhet utan att det påverkar lånedelen av studiemedlet. På så vis blir kopplingen till arbetsmarknaden starkare och ekonomin för studenter tryggare.

1.5 Skapa fler och billigare bostäder

Sverige lider av allvarlig bostadsbrist, som bara väntas förvärras. Boverket uppskattar att minst en halv miljon bostäder behöver byggas till 2034, men byggandet är inte nära att nå dit.

Bostadsbristen begränsar människors frihet och håller tillbaka Sveriges utveckling. För att unga ska kunna flytta hemifrån, för att familjer ska få en trygg bostad och för att företag ska kunna rekrytera krävs en fungerande bostadsmarknad. Idag ser vi hur höga hyror, långa köer och brist på nya bostäder gör att allt fler stängs ute.

För att lösa bostadskrisen krävs politiska reformer som gör det enklare att bygga, billigare att bo och möjligt för fler att komma in på bostadsmarknaden. För att fler bostäder faktiskt ska bli verklighet måste regelverken bli enklare och mer flexibla. Och för att systemfelen ska åtgärdas på riktigt krävs breda och långsiktiga överenskommelser.

Bygg gemensamt för Sveriges tillväxt.
Kommunerna ska inte ensamma bära ansvaret för att få fram de bostäder som behövs. Staten, regionerna och kommunerna ska ta gemensamt ansvar för bostadsbyggande, infrastruktur för bil, kollektivtrafik och cykel, samt markanvändning genom en permanent Sverigeförhandling. Då kan vi bygga där människor vill leva, där företag behöver arbetskraft och där hela samhället måste fungera.

Bygg bort utanförskapsområdena.
Genom att bygga mer, bygga blandat och bygga som folk faktiskt vill bo kan vi skapa tryggare städer för alla. Det kräver samarbete mellan kommuner och staten.

En bostad även för den med lägre inkomster.
Genomför en bostadssocial reform som gör det möjligt för människor med svag ekonomi att få tillgång till bostäder med rimliga hyror, både i nyproduktion och befintligt bestånd.

Enklare och snabbare att bygga.
Ge kommuner större frihet att undanta områden från bygglov och vissa byggregler, så att fler bostäder kan byggas till lägre kostnad och på kortare tid.

Gör det möjligt att bygga i landsbygderna.
Justera redovisningsreglerna så att det blir möjligt för bostadsbolag att bygga även på orter med lägre marknadsvärden. Rikta statliga kreditgarantier för att underlätta för både företag och privatpersoner att få lån till nybyggnation i landsbygder.

Sök en bred bostadsöverenskommelse som håller över tid.
Vi kan inte låta politiska låsningar stå i vägen för en fungerande bostadsmarknad. Vi vill under nästa mandatperiod se långsiktiga lösningar där vi tar bort de hinder som håller tillbaka byggandet och stänger ute människor från bostadsmarknaden..

1.6 . AI och ny teknik som skapar fler jobb i en ny ekonomi

Den teknologiska utvecklingen går snabbt och artificiell intelligens omformar just nu både arbetsmarknaden och ekonomin i grunden. Sverige har goda förutsättningar att leda den digitala omställningen, med banbrytande forskning, innovation, entreprenörskap, samt världsledande startups och scaleups. Denna potential är grunden för framtidens jobb och välstånd. Helt centralt är också att bli bäst på tillämpning av AI både i privat och offentlig sektor. Tyvärr bromsar politiska hinder tillväxten, kompetensförsörjningen brister och vägen in på arbetsmarknaden blir längre för många, inte minst för unga och nyutexaminerade. Istället för en möjlighet kan det bli en risk, om det inte går att skapa nya jobb eller om människor i Sverige inte kan ta de nya jobben.

För att vi ska lyckas i den nya ekonomin krävs en politik som gör det lättare för företag att växa, anställa och använda ny teknik, samtidigt som fler människor rustas för dessa framtidsjobb. Vi måste välkomna talang, stärka innovationskraften, förbättra matchningen mellan utbildning och arbetsliv och se till att också små och växande företag kan nyttja digitaliseringens och AI:s potential. Se till så att små företag också kan växa med anställda och kapital i Sverige. Det handlar om att stärka vår konkurrenskraft och säkerställa att trygghetssystemen fungerar när arbetslivet förändras. Sverige ska vara ett land där AI och digitalisering skapar fler möjligheter, fler företag och fler jobb i hela landet.

Lägg om jobb- och utbildningspolitiken för AI-eran.
Utbildning, omställningsstöd och arbetsmarknadspolitik ska anpassas till hur AI förändrar jobben, så att fler människor kan ta nya jobb när arbetslivet ställs om. Skapa en struktur för löpande analys och reformförslag utifrån AI:s påverkan på arbetsmarknaden och utbildningssystemet, för att Sverige ska ligga steget före i omställningen.

Bredda och förenkla forskningsavdraget för ett innovativt näringsliv.
Definitionen av Forsknings- och utvecklingsavdraget behöver breddas för att även mindre företag ska kunna ta del av det. Sverige ligger i framkant i innovation och forskning och med bredare avdrag kan fler företag skapa nya innovationer och utveckla sina produkter som leder till fler jobb.

Etablera ett nationellt AI-center i världsklass.
Inrätta ett AI-center som samlar forskning, beräkningskraft och näringsliv för att attrahera internationell spetskompetens och stärka Sveriges position som ledande AI-nation.

Säkra tillgången till data för mer innovation.
Offentlig data ska göras tillgänglig i mycket större utsträckning, med tydliga standarder och skydd för integritet. Digital infrastruktur och datadelning driver innovation som är grundläggande för forskning och svenska företags utveckling.

Säkra tillgången till risk- och uppskalningskapital.
Sverige ska vara världsledande på att locka kapital till nya företag så att framtidens storbolag inte ska behöva flytta utomlands för finansiering. Fler branscher och företag ska kunna ta del av förmånliga regler för personaloptioner. Skattesystemet behöver vara internationellt konkurrenskraftigt.

Fler företag ska kunna använda AI.
Skapa bättre möjligheter och sänk trösklarna för små och medelstora företag att ta till sig AI-teknik, särskilt genom att löpande förmedla ledande AI-forskning till så många småföretag och entreprenörer som möjligt. Minska gapet i AI-användning mellan små och stora företag.

Säkra trygg och ansvarsfull användning av AI.
AI ska användas där den gör nytta, men alltid med tydliga regler som skyddar känsliga data, den personliga integriteten och människors rätt att förstå beslut som påverkar deras liv.

Stärk möjligheten att ställa om mitt i livet.
Bygg ut och utveckla omställningsstudiestödet till en Kunskapsväxel så att fler kan ta del av det och utbilda sig, särskilt bristyrken, och gör det möjligt att läsa kortare, mer flexibla kurser.

Inför ett startupvisum.
Välkomna forskare och entreprenörer som vill komma till Sverige. Entreprenörer möts av flera års handläggningstider som skrämmer bort dem från att etablera sig i Sverige. Vi behöver fler entreprenörer, inte färre. Inför därför ett startupvisum och korta handläggningstiderna på Migrationsverket drastiskt.