7.1 Bygg allianser för att säkra Sveriges frihet och självbestämmande

Säkerheten för ett litet exportinriktat land som Sverige bygger på samarbeten med andra. Idag utmanas den regelbaserade världsordningen när auktoritära stater flyttar fram sina positioner och försöker sätta nya spelregler. Samtidigt riskerar små och medelstora länder att bli mer utsatta när stormakter återgår till att vilja skapa och kontrollera intressesfärer. Det duger inte längre att göra som vi alltid gjort. Nu krävs nya samarbetsformer och allianser.

För att säkra Sveriges frihet och självbestämmande krävs en offensiv utrikespolitik där vi bygger fler allianser, fördjupar samarbeten med likasinnade länder och aktivt försvarar grundläggande principer som mänskliga rättigheter, demokrati, frihandel och internationell rätt. Det är avgörande att den öppna regelbaserade världsordning som hjälpt Sverige att växa sig starkt inte ersätts av en ny värld där den starkes rätt styr.

Stärk och utveckla multi- och bilaterala samarbeten.
Verka offensivt för att bygga allianser med likasinnade länder även utanför Sveriges traditionella samarbetsområden.

Stärk det nordisk-baltiska samarbetet.
Bjud in Polen och Tyskland till NB8, det säkerhetspolitiska samarbetet för de nordiska och baltiska länderna.

Mer frihandel.
Driv en offensiv frihandelsagenda där fler frihandelsavtal minskar Europas beroenden, och använd avtalen för att främja demokrati och klimatarbete. Reformera Världshandelsorganisationen, WTO, för att stoppa organisationens låsningar.

Skydda den regelbaserade världsordningen.
Agera aktivt för att främja en fortsatt regelbaserad världsordning med ett starkt svenskt kärnstöd till FN och ett aktivt försvar av folkrättens principer. Gränser ska inte flyttas med våld. Sverige ska agera aktivt för att stärka legitimiteten hos internationella domstolar som ICC (Internationella brottsmålsdomstolen och ICJ (Internationella domstolen).

EU ska sitta i FN:s säkerhetsråd.
Reformera FN på demokratiernas villkor och säkra en permanent plats för EU i säkerhetsrådet.

Nya ambassadörer.
Stärk Sveriges proaktiva diplomatiska arbete, exempelvis genom att införa en svensk ambassadör för demokrati och handel.

7.2 Ett starkare EU i världen är bra för Sverige

Sveriges styrka hänger nära samman med Europas. Idag försvagas EU:s handlingskraft av långsamma beslutsprocesser och inre splittring, samtidigt som omvärlden blir mer osäker och konkurrensutsatt. När Europa inte agerar tillräckligt snabbt ökar både sårbarheten och beroendet av andra.

För att höja Sveriges säkerhet och inflytande krävs ett mer handlingskraftigt EU som kan fatta snabbare beslut, bygga egen kapacitet och stå starkt i konkurrensen med andra globala aktörer.

Avskaffa vetorätten i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
Öka användningen av majoritetsbeslut där enhällighet blockerar EU:s handlingskraft så att vi kan agera snabbare och tydligare. Stärk Nordens och Östersjöländernas röst inom EU genom tätare samordning och gemensamma positioner.

Stärk Europas försvar.
Bygg ett gemensamt försvar i EU som komplement till Nato, med gemensamma investeringar, militär koordinering, snabbare upphandlingar och bättre försvarsindustriell kapacitet.

Utred möjligheten till ett svenskt euromedlemskap.
Eftersom över 20 år har gått sedan folkomröstningen, och mycket har hänt sedan dess, behöver en statlig utredning se över för- och nackdelarna med ett svenskt euromedlemskap utifrån det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i idag.

Europa ska stå på egna ben.
Bygg europeisk kapacitet inom energi, teknik och livsmedelsförsörjning så att Europa minskar farliga beroenden, genom snabbare tillstånd, gemensam upphandling, fler leverantörer och lägre beroenden av auktoritära stater.

Dra åt demokratilåset i EU.
Medlemsstater som bryter mot rättsstatens principer ska räkna med att förlora full tillgång till EU-medel och sin rösträtt i ministerrådet.

Släpp in fler länder i EU.
Snabba på utvidgningsprocesserna och förstärk relationerna med kandidatländer.

Bistånd för stärkt demokrati.
EU:s biståndspolitik ska ha ett fokus på demokrati och jämställdhet globalt, för att mota den starka tillbakagång som sker för friheter och rättigheter i världen.

Sverige ska vara en aktiv röst om AI.
Sverige ska vara en aktiv röst om AI i EU och internationellt för att säkra gemensamma regler som både stärker möjligheterna och minskar riskerna med kraftfull AI.

Bygg EU underifrån.
Stärk regionernas och kommunernas inflytande i EU. Europas utveckling blir mer robust, demokratisk och träffsäker när beslut och investeringar utgår från lokala och regionala behov istället för att centraliseras till nationell nivå.

7.3 Ukraina måste vinna, för deras och vår säkerhet

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förändrat Europas säkerhetsläge i grunden. Rysslands aggression hotar inte bara Ukraina utan också stabiliteten i hela Europa. Framtidens säkerhetsordning avgörs av hur detta krig slutar.

För att värna Europas säkerhet och Sveriges frihet måste stödet till Ukraina öka och vara långsiktigt, så att Ukraina kan försvara sig, vinna kriget och bygga upp ett fritt och demokratiskt samhälle.

Ukraina ska få mer stöd från Sverige.
Avsätt minst en procent av BNI årligen för att säkra långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina, som ligger utanför biståndsbudgeten. Utöka det svenska stödet till utbildning, logistik, reparation och återuppbyggnad.

Stoppa flödet till Putins krigskassa.
Täpp till kryphålen i sanktionerna mot Ryssland och ge de frysta ryska tillgångarna till Ukraina.

En krigstribunal mot Ryssland.
Ryssland ska hållas ansvarigt för krigsbrott och aggressionsbrott i Ukraina. Sverige ska verka för att det tillsätts en krigstribunal.

Ukraina ska bli EU-medlem.
Sverige ska verka för att Ukraina blir medlemmar i EU under nästa mandatperiod.

Skicka JAS Gripen till Ukraina.
Säkerställ att Ukraina får JAS Gripen snabbt och utbilda ukrainska piloter.

7.4 Stärk Sveriges militära motståndskraft mot angrepp

Sveriges försvar måste möta en ny och alltmer allvarlig hotbild. Under lång tid har investeringar varit otillräckliga och förmågan att hantera väpnade angrepp begränsad. Samtidigt utvecklas krigföringen snabbt med ny teknik och nya hot som vi behöver ha förmåga att möta.

För att Sverige ska kunna försvara sig krävs ett starkare militärt försvar med rätt resurser, modern teknik och hög beredskap, där investeringar riktas mot de förmågor som ger störst effekt.

Ett starkt försvar är statens kärnuppgift.
Upprustningen måste fullföljas upp till fem procent av BNP, med fokus på det som får mest effekt mot de hot vi står inför.

Stärk det militära skyddet av farleder, hamnar och därtill kopplade järnvägar.
Särskilt kritiska hamnars funktion ska säkras och den ryska skuggflottan i Östersjön motverkas. Öka Sveriges roll i Natos försvarsplanering i Östersjöområdet. Använd utbyggnaden av havsbaserad vindkraft för att öka energisäkerheten och skyddet av kritisk infrastruktur i Östersjön.

Snabba på innovation, testning och upphandling i försvaret.
Ny teknik, mindre företag och svenska innovationer ska snabbare kunna bidra till Sveriges försvarsförmåga.

Säkra svensk tillgång till kritisk försvarsmateriel.
Långsiktiga avtal behövs med försvarsindustrin för leveransprioritet, uppskalning och beredskap i krig.

Förbättra villkoren för Försvarsmaktens personal.
Värnpliktigas ersättning måste vara tillräcklig och följa prisutvecklingen. Förbättra officersaspiranters villkor och skapa bättre möjligheter för reservofficerares tjänstgöring i Försvarsmakten. Det ska vara möjligt att anställa soldater för längre tid än idag.

Inrätta ett cyberhemvärn.
Utveckla Försvarsmaktens förmåga till såväl defensiva som offensiva cyberoperationer.

Bygg ut luftvärn.
Både militära mål och civilbefolkningen på svensk mark behöver ett starkare skydd.

7.5. Stärk Sveriges totalförsvar för ett motståndskraftigt samhälle

Sveriges säkerhet avgörs inte bara av militär styrka utan också av hur samhället fungerar i kris. Idag finns brister i beredskap, samordning och förmåga att hantera störningar. Det gör Sverige mer sårbart vid krig, kriser och hybridhot.

För att öka motståndskraften krävs ett utvecklat totalförsvar där civila och militära aktörer samverkar, där beredskapen höjs i hela landet och där samhället klarar även stora påfrestningar över tid.

Säkerställ grundläggande infrastruktur i kris och krig.
Bygg ut och säkra transporter med järnvägar, vägar, regionala flygplatser och hamnar och säkra även reparationsberedskapen. Detta behövs för militär mobilitet i Norden och Europa och gränsöverskridande logistik för att Sverige ska kunna fullfölja sin roll i Natos försvarsplanering. Människor och företag ska kunna betala även vid elavbrott, nätstörningar och cyberangrepp. Säkra digital kommunikation i hela landet. Dricksvatten behöver finnas även i kris.

Ge kommuner och regioner en långsiktig beredskapspeng.
På detta sätt kan de bygga upp sitt civila försvar, som lager, ledning och övningsverksamhet. Säkra tillgången på vård, omsorg och skola i kris och krig, bland annat genom särskilt utpekade beredskapssjukhus.

Öva mer tillsammans med civilsamhälle och näringsliv.
Inför tydliga mål och funktionskrav för det civila försvaret, och genomför nationella övningar minst vartannat år.

Bygg ut befolkningsskyddet.
Bygg fler skyddsrum och skyddade utrymmen där det saknas, särskilt vid nyexploatering och i växande orter. Inför ett förstärkt ROT-avdrag för byggande av egna skyddsrum.

Utöka civilplikten.
Utbilda alla över 16 år i hemberedskap genom en långsiktig nationell folkbildningssatsning tillsammans med civilsamhället.

Stärk de frivilliga försvarsorganisationerna.
Civilsamhällets roll i krisberedskapen är avgörande.

Ställ krav på större beredskap mot hybridhot.
Beredskapen mot cyberkrigföring inom samhällsviktig verksamhet behöver utvecklas, exempelvis genom incidentövning.

7.6 Stärk försörjningsförmågan så att Sverige fungerar i kris

Sverige är idag beroende av globala leveranskedjor för viktiga varor som livsmedel, läkemedel och energi. Vid kris eller konflikt riskerar dessa flöden att brytas, vilket gör samhället sårbart. Samtidigt är beredskapen och lagren vi idag har otillräckliga för sådana större avbrott.

För att Sverige ska fungera även i kris krävs en stärkt försörjningsförmåga med ökad självförsörjning, strategiska lager och robust infrastruktur som säkrar tillgången till samhällsviktiga varor och tjänster.

Mer svensk mat – för säkerhetens skull.
Sätt mål om 80 procents självförsörjningsgrad på livsmedel, genom jordbruksavdrag för högre lönsamhet för bönderna, regelförenklingar och enklare generationsskiften, samt säkra jordbrukspolitikens framtid.

Norden ska ha krisberedskap.
Utveckla den gemensamma nordiska krisberedskapen för läkemedel, livsmedel och transporter. Sverige ska upphandla 300 beredskapsapotek i hela landet för att säkra tillgången till läkemedel i kris och krig.

Stärk strategiska reserver, särskilt av förnybara råvaror.
Bygg upp strategiska reserver av viktiga insatsvaror, drivmedel, inklusive förnybart bränsle, och reservdelar. Säkra tillgången till exempelvis konstgödsel genom att stärka möjligheterna för svensk produktion, med sikte på att bli självförsörjande och oberoende av icke-allierade.

Leveranser ska säkras.
Inför försörjningsberedskapsavtal, F-avtal, med näringslivet för att säkra leveranser av samhällsviktiga varor och tjänster i kris och krig utan att missgynna små företag.

Säkra energisystemet.
Erfarenheterna från Ukraina visar att ett decentraliserat energisystem som är mindre beroende av fossila råvaror är ett starkare energisystem. Stötta och prioritera ö-drift, lagring och lokal utbyggnad av elsystemet, öka produktionen av drivmedel från inhemska förnybara råvaror och komplettera den befintliga elberedskapslagen med en värmeberedskapslag.

7.7 Ett bistånd för frihet, stabilitet och egenmakt

Samtidigt som behoven ökar när demokratier pressas tillbaka och konflikter och instabilitet breder ut sig, ser vi idag hur världens bistånd minskar. Ett långsiktigt strategiskt bistånd ska bygga relationer, främja demokrati och skapa en stabilare och säkrare värld för oss och andra. När världen blir farligare duger det inte att backa hemåt.

För att bidra till en friare och mer stabil värld krävs ett bistånd som tydligt fokuserar på demokrati, mänskliga rättigheter och människors egenmakt, och som stärker samhällen där det gör störst skillnad. Det är ett viktigt utrikespolitiskt verktyg som inte bara motverkar fattigdom och konflikt, utan bygger bilaterala relationer och stärker Sveriges anseende. När Sverige lämnar står länder som Kina och Ryssland redo att ta över.

Återinför enprocentsmålet för biståndet.
Säkra att Sverige tar sitt ansvar för en friare, säkrare och rikare värld med en plan för en gradvis upptrappning av biståndet tills enprocentsmålet är återställt.

Stoppa användningen av biståndsmedel som migrationsverktyg.
Om biståndet kan hjälpa människor att slippa fly genom att skapa säkrare och rikare länder är det bra, men det ska inte användas för att muta korrupta regeringar till att ta emot utvisningar eller till återvandringsbidrag på sätt som bryter mot OECD:s gemensamma regler för biståndsfinansiering.

Bistånd för demokrati och frihet.
Bistånd ska användas där det gör störst skillnad för demokrati, frihet, stabilitet, hälsa och människors egenmakt.

Bistånd för klimat och utveckling.
Värna utvecklingsbiståndet och klimatbiståndet, särskilt i svåra mottagarkontexter.

Tydliggör och stärk lokalsamhällets betydelse för svenskt bistånd.
Svenskt bistånd ska värna civilsamhälle, kvinnors egenmakt, barns utbildning, hbtqi-personers rättigheter och möjligheterna att bo och verka i landsbygder.

7.8 En rättvis, rättssäker och hållbar migrationspolitik

Sveriges migrations- och integrationspolitik fungerar för dåligt. Processer är långsamma, incitamenten svaga och systemen motverkar dem som vill arbeta och bidra. Kompetensutvisningar och utvisningar av unga och studenter som växt upp i Sverige skadar både samhället och de individer och familjer som drabbas. Samtidigt som integrationen fungerar för dåligt för de som har fått skydd i Sverige, brister återvändandearbetet för dem som inte har rätt att stanna.

För att migrationen ska fungera bättre krävs en politik som kombinerar tydliga krav med snabba vägar in i arbete, där integrationen börjar från dag ett, tar hänsyn till störst skyddsbehov och där besluten är både rättssäkra och effektiva.

Investera i integration från dag ett.
SFI ska ersättas av jobbsvenska och alla som kommit till Sverige ska snabbt erbjudas språk, vägledning och validering av kompetens för att kunna bidra och bli en del av samhället, istället för att någon ska fastna i passivitet.

Stoppa utvisningarna av dem som sköter sig.
Den som arbetar, betalar skatt och bygger sitt liv i Sverige ska inte utvisas på grund av orimliga regelmissar eller långsam byråkrati. Det höga lönegolvet för arbetskraftsinvandrare är skadligt för svensk tillväxt – låt arbetsmarknadens parter själva sätta lönenivån. Tonåringar som växt upp i Sverige, som utbildar sig och arbetar här ska få stanna kvar – tonårsutvisningarna ska stoppas.

Utvisa kriminella och de som fått nej på sin ansökan.
Kriminella och de som saknar uppehållsrätt ska lämna Sverige snabbare genom bättre samordning mellan myndigheter, kortare handläggningstider och skärpt verkställighet.

Stå upp för internationella konventioner.
Sverige ska prioritera kvotflyktingar i flyktingmottagandet, det vill säga dem med störst skyddsbehov. Det stärker lagliga vägar framför illegala.

Gör beslutskedjorna snabbare och mer rättssäkra.
Inför tydliga tidsgränser för handläggning, stärk kvaliteten i besluten och se till att beslut håller över tid.

Villkora fler bidrag och ersättningar med att man tar del av integrationsinsatser.
Om man inte deltar i svenskundervisning, ställer sig till arbetsmarknadens förfogande, eller ser till att ens barn kommer till skolan, ska det påverka nivån på bidrag och ersättningar.

Stärk EU:s yttre gräns och bekämpa människosmuggling rättssäkert.
EU:s gräns- och kustbevakning Frontex ska ha starkare kapacitet, men också tydligt ansvar för rättssäkerhet och respekt för asylrätten. Samtidigt ska fler EU-länder dela på ansvaret för människor på flykt.