4.1 Vården ska fungera i alla landsbygder

Ingen ska behöva flytta för att få vård. Vården ska finnas där människor bor. Idag skiljer sig tillgången till vård kraftigt mellan stad och land. Vårdcentraler försvinner, avstånden till akutsjukvård och BB ökar och alltför få har en fast läkarkontakt. Det leder till otrygghet och bidrar till att människor i landsbygder i högre grad drabbas av sjukdomar som hade kunnat behandlas i tid.

För att vården ska fungera i hela landet måste den organiseras utifrån verkligheten utanför storstäderna. Det kräver en starkare och mer tillgänglig primärvård, nya arbetssätt som gör att vård kan ges närmare patienten och en robust beredskap när akuta situationer uppstår.

Välfärden måste få de resurser som krävs.
Statens finansiering av vård och skola, inklusive utjämningssystemet, ska i högre grad ta hänsyn till gleshet, småskalighet, befolkningstäthet och demografi, så att resurserna räcker till även där kostnaderna per invånare är högre.

Små läkarmottagningar i i landsbygder.
Inför en särskild modell för primärvård i landsbygder genom att underlätta för etablering av små läkarledda mottagningar. Så ökar tillgängligheten till vården även i områden med få invånare.

Vård i hemmet och mobila team.
Gör det möjligt att bygga ut avancerad hemsjukvård och mobila vårdteam i hela landet, så att fler kan få kvalificerad vård utan att behöva resa långa sträckor.

Trygg tillgång till läkemedel med ett apotek i närheten.
Säkerställ att det går att driva lokala apotek med farmaceut på distans, att hemleveranser fungerar i hela landet och att beredskapsapotek finns spridda över Sverige vid kris eller krig.

Snabb hjälp när det gäller med ambulanshelikopter i hela landet.
Ge staten ett tydligare ansvar för den luftburna sjukvården och säkerställ att ambulanshelikopter finns tillgänglig i hela landet när varje minut räknas.

4.2 Samma möjligheter för alla elever oavsett var de bor

När skolan försvinner så börjar utflyttningen från bygden. På många håll i landsbygderna är det svårare att rekrytera behöriga lärare, resultaten är lägre och hotet om nedläggning ständigt närvarande. Ett byråkratiskt tungt regelverk byggt för stora skolor gör det svårare att driva landsbygdsskolor.

För att vända utvecklingen måste skolan finnas nära barnen och hålla hög kvalitet i hela landet. Det kräver bättre villkor och regler som möjliggör för små skolor, fler vägar till behöriga lärare och ett regelverk som fungerar även där elevunderlaget är litet. Skolan är en förutsättning för levande lokalsamhällen.

Rädda kvar fler små skolor med god kvalitet.
Inför en mer rättvis skolpeng som tar hänsyn till gleshet och små elevunderlag, så att skolor inte tvingas lägga ner trots att de uppvisar goda resultat

Säkra lärarförsörjningen.
Förbättra tillgången till lärarutbildning i hela landet och inför riktade lönetillägg för att göra det mer attraktivt att arbeta i landsbygdsskolor.

Fler vägar till undervisning.
Utveckla fjärr- och distansundervisning så att elever kan få undervisning av behöriga lärare även när det är svårt att rekrytera lokalt, så att elever även på mindre skolor kan välja fler språk eller få tillgång till spetsutbildning, till exempel.

Fler behöriga lärare.
Gör det enklare för obehöriga lärare att vidareutbilda sig till legitimation genom flexibla utbildningar på distans eller via lokala lärcenter.

Tydligt ansvar för kompetens.
Inför krav på individuella utbildningsplaner för obehöriga lärare, så att fler når legitimation och kvaliteten i undervisningen stärks.

4.3 Det ska gå att leva och driva företag i hela landet

Det är i företagen i landsbygderna som jobben skapas, investeringarna görs och framtidstron byggs. Men idag möter företag regelkrångel, sämre tillgång till kompetens och en service som steg för steg försvinner. Regeringen har stängt servicekontor på många orter och centraliserad byråkrati har byggts upp under lång tid. Nedlagda butiker, mackar och annan kommersiell service som nedmonteras påverkar även hela lokalsamhället negativt.

För att hela Sverige ska växa krävs att det blir enklare att starta, driva och utveckla företag även utanför storstäderna. Det är en fråga om frihet att bosätta sig i hela landet. Det handlar om att stärka det lokala företagsklimatet, säkra grundläggande service och ge människor möjlighet att utbilda sig och arbeta där de bor.

Mindre krångel – mer företagande.
Ge myndigheter ett tydligt uppdrag att förenkla regler och säkerställ att nya regler alltid prövas utifrån hur de påverkar företag i landsbygder.

Lyft det lokala företagsklimatet.
Återinför medel för näringslivsutveckling i landsbygdskommuner och gör det enklare att etablera företagslotsar som stöttar företag genom myndighetskontakter. Underlätta för besöksnäringen och förenkla regler för upplevelser inom mat och dryck.

Rätt kompetens på rätt plats.
Bygg ut lokala utbildningsnoder och lärcenter i samarbete med näringsliv och utbildningsaktörer, så att fler kan utbilda sig och företag hittar rätt kompetens.

Säkra service nära människor.
Stärk stödet till lanthandlare, drivmedelsstationer och lokala servicepunkter, eftersom fungerande service är en förutsättning för både företagande och inflyttning.

Garantera samhällsservice lokalt.
Återöppna och bygg ut servicekontoren. Utveckla lokala servicehubbar där både offentlig service, banktjänster och företagsservice kan finnas på fler orter.

Trygg uppkoppling i hela landet.
Bygg ut robust mobil- och bredbandstäckning så att människor kan arbeta, driva företag och nå samhällsviktig service överallt.

Post och grundläggande tjänster.
Inför en lägsta acceptabel nivå för posttjänster så att företag och hushåll kan lita på leveranser i hela landet.

Enklare att bygga och lättare att få lån.
Kommuner ska kunna ersätta bygglov med anmälningsplikt i utpekade områden. Inför ett landsbygdslån för egnahem så att fler kan bygga, köpa eller rusta hus även där låga marknadsvärden idag gör det svårt att få lån.

Fri att bygga nära vattnet.
Reformera reglerna kring strandskydd så att enskilda människor kan bygga och bo på sin mark vid insjöar och vattendrag där det idag inte är möjligt och att kommuner kan planera för bostadsområden i strandnära lägen. Strandskyddet ska skydda naturen, inte stå i vägen för människors frihet att forma sin vardag.

4.4 Mer svensk mat och ett starkare lantbruk

Svenskt lantbruk är avgörande för jobb, beredskap och klimat. Det producerar mat, skapar exportintäkter och bidrar till öppna landskap och biologisk mångfald. Samtidigt pressas lantbrukare av ökade kostnader, hård konkurrens och regelverk som inte bara försvårar utveckling utan leder till många nedläggningar. Sverige kan mer än att delarna av landet som producerar maten, råvarorna och energin är satta på undantag.

För att stärka Sveriges motståndskraft och skapa tillväxt i hela landet behöver lantbruket bättre villkor att investera, ställa om och utvecklas. De som skapar värde av naturresurser ska också få ersättning för det. Det ska inte bara vara fler som klarar av att fortsätta med denna livsviktiga verksamhet utan också fler som vågar ta steget att bli lantbrukare. Det handlar om konkurrenskraft, innovation och långsiktiga spelregler som gör att fler vågar satsa.

Öka försörjningsförmågan av livsmedel.
För att säkra beredskapen behövs en riktig strategi och verktyg för att öka försörjningsförmågan av grundläggande livsmedel i hela landet, där målet ska vara minst 80 procents självförsörjningsgrad. Det innebär dels en större livsmedelsproduktion i Sverige, dels att importberoendet av nödvändiga insatsvaror minskar.

Garantera lantbrukets finansiering.
Säkerställ konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion genom att värna investeringsstöd och gårdsstöd när mer ansvar för EU:s jordbruksstöd flyttas till medlemsstaterna, med målet om oförändrat stöd på gårdsnivå.

Ställ om och stärk konkurrenskraften.
Underlätta investeringar i fossilfria drivmedel, biogas och ny teknik som minskar både utsläpp och kostnader, bland annat genom en biopremie.

Rättvisa skatter för svenska bönder.
Kostnaderna för svenska lantbruk är för höga. Summerat ser vi hur det i praktiken finns en gårdsskatt, som vi vill sänka för att få mer lönsamma lantbruk, där det viktigaste verktyget är att införa ett permanent jordbruksavdrag. Vi vill också underlätta ekonomiskt för svenska lantbrukare att investera i framtida produktion och sänka kostnaderna för dem att byta fossilt mot förnybart.

Tydlig märkning av mat.
Driv på för skärpt ursprungsmärkning inom EU så att konsumenter kan välja mat producerad med höga krav på djurvälfärd och miljö. Svenska mervärden som god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning ska synas för konsumenterna.

Mer svensk mat i offentlig sektor.
Ställ krav i upphandlingar så att skolor, vård och omsorg i högre grad använder svenska och närodlade livsmedel.

Stoppa överimplementering av EU-regler.
En ny kraftfull myndighet, ENKL, med stora befogenheter samlar befintliga råd som granskar regelbördan. Säkra att denna och andra myndigheter bevakar och granskar att EU-regler inte tillämpas mer långtgående än nödvändigt i Sverige.

Underlätta ägar- och generationsskiften.
Gör det enklare att ta över och utveckla lantbruk och andra företag inom de gröna näringarna.

Nyttja potentialen med fler och växande småskaliga livsmedelsproducenter.
Vi vill att fler vågar starta, utöka och bredda sin livsmedelsproduktion. Förenkla regelverken kring småskalig livsmedelsproduktion, förädling och försäljning samt höj gränserna för vad som räknas som små mängder. Försäljning genom en närliggande gårdsbutik ska lyda under samma förenklade regelverk som direktförsäljning. Underlätta försäljning till offentlig sektor.

4.5 Det ska gå att ta sig fram i hela Sverige

Transporter är avgörande för människor ska kunna leva sina liv och för att företag ska kunna växa. Idag fungerar inte infrastrukturen som den ska. Tåg är försenade, vägar förfaller och resor blir dyrare och mer osäkra. Det drabbar hela landet – men särskilt de delar där avstånden är långa och alternativen få.

För att Sverige ska hålla ihop krävs ett transportsystem som fungerar i vardagen och klarar framtidens behov. Det handlar både om att åtgärda dagens brister och att bygga ut kapaciteten där den behövs som mest. Infrastrukturen kräver långsiktighet, där staten tar ansvar, så att företag, kommuner och vanligt folk kan planera för framtiden.

Få tågen att fungera och gå i tid.
Inrätta en särskild satsning för underhåll och snabbare reparationer samt skärp kraven på punktlighet i järnvägssystemet. Bygg särskilt bort flaskhalsar.

Bygg ut kapaciteten på järnvägen.
Kapaciteten i järnvägsnätet måste byggas ut för att möta snabbt växande efterfrågan från pendling, godstrafik och klimatsmarta transporter. Det krävs en vision och en långsiktig planering, exempelvis med stöd av en infrastrukturberedning.

Bättre kollektivtrafik för fler.
Kollektivtrafiken bör utvecklas och tillgängliggöras för fler. Ett gemensamt biljettsystem bör införas för enklare resor över kommun- och länsgränser. Underlätta för samordning av färdtjänst, skolskjuts och sjukresor.

Nattåg i hela landet.
Säkra och utveckla den nationella nattågstrafiken så att fler kan resa långt på ett enkelt och hållbart sätt.

Tillgänglighet över vatten.
Sverige behöver en ö-politik som förstår behoven och förutsättningarna både på våra största öar och i skärgård. Halvera priset på Gotlandsfärjan för alla som bor på ön och stärk tillgängligheten i områden med långa avstånd.

Framtidens flyg.
Gör Sverige ledande i omställningen av flyget genom att satsa på hållbara flygbränslen, elflyg och säkrad regional flyginfrastruktur. Med en nationell strategi ska flyget från svenska flygplatser bli fossilfritt snarast möjligt.

Vägar som håller.
Inför en lägsta godtagbar standard för statliga vägar och stärk stödet till enskilda vägar, inklusive en beredskap för skador vid extremväder.

Det ska finnas vägbelysning.
Stoppa nedmonteringen av vägbelysning och ta ett långsiktigt statligt ansvar där lokala aktörer inte klarar det själva.

4.6 Fler poliser även i landsbygderna

Tryggheten ska gälla i hela Sverige. Idag är polisens närvaro svagare i många landsbygdsområden samtidigt som brott mot individer, företag och lantbruk fortsätter, med exempelvis inbrott, bedrägerier och stölder av diesel och andra råvaror. Mäns våld mot kvinnor måste stoppas överallt där förövare finns. När staten drar sig tillbaka växer otryggheten och tilliten minskar.

För att stärka tryggheten behövs både fler poliser nära människor och bättre verktyg för att bekämpa brott som särskilt drabbar landsbygder. Ingen ska behöva känna sig otrygg oavsett var man bor.

Öka den lokala polisnärvaron.
Öka den lokala polisnärvaron och återöppna poliskontor där staten dragit sig tillbaka så att det finns fler poliser nära människor. Säkra hela rättskedjans närvaro i hela landet för att fler brott ska kunna klaras upp.

Nya sätt att vara närvarande.
Utveckla polisens arbete med fler lokala nav och mobila enheter för att öka tillgängligheten.

Snabbare insatser.
Inför drönare som första insats för att korta responstider och öka tryggheten i glesbygd.

Stoppa seriebrottslighet.
Samordna utredningar av återkommande stölder och skadegörelse för att kunna stoppa brottsvågor tidigare.

Bättre beslutsunderlag.
Ge Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet i uppdrag att redovisa brottslighet mer detaljerat geografiskt för att kunna styra resurser dit de behövs mest.