3.1 Vårdköerna ska bort i hela landet

Alltför många fastnar i långa vårdköer. Den som är sjuk får ibland vänta i månader eller år. Samtidigt räcker inte personalen till och vården är för dåligt organiserad. Resultatet blir att människor inte får hjälp i tid.

För att kapa köerna krävs fler i vården och en mer effektiv struktur. Primärvården ska byggas ut, vården organiseras smartare och patienten få rätt vård i rätt tid.

Få vård i tid och kontakt med din vårdcentral samma dag.
Primärvården ska byggas ut med fler vårdcentraler och småskaliga mottagningar nära där du bor, så att fler kan få hjälp tidigt och köerna kortas. Det gör att du snabbare får rätt vård och slipper vänta i onödan. Vårdgarantin som innebär att du kan få kontakt med din vårdcentral via telefon eller e-tjänst samma dag ska gälla överallt och fungera i praktiken.

Fast läkarkontakt för alla.
Alla ska ha en fast läkarkontakt som känner dig och samordnar din vård. Det ger trygghet, högre kvalitet och minskar risken för att du bollas runt mellan olika instanser.

Kortare köer till specialistvård genom att söka vård i hela landet.
Du ska kunna söka specialistvård där väntetiden är kortast och kvaliteten bäst. Via 1177 ska du enkelt kunna jämföra köer och kvalitet för att göra ett medvetet val.

Mer förebyggande vård och stöd för att ta hand om din hälsa.
Genom en nationell strategi för egenvård, digitala verktyg, bättre förebyggande insatser och ett utökat uppdrag för apoteken ska du få stöd att själv påverka din hälsa. Det förebygger sjukdom och avlastar vården. Beroendesjukdomar behöver få ökat fokus.

Lös personalbristen, hela välfärdens grundproblem.
Bristen på personal och kompetens ska lösas genom ett tydligare statligt ansvar för kompetensförsörjningen inom välfärden i hela landet. Det gör att du möter en vård som har tid och kapacitet att hjälpa dig.

3.2 Rekordsatsa för ungas psykiska hälsa

Alltför många barn och unga mår psykiskt dåligt idag utan att få hjälp, ibland utan att någon ser dem. Samtidigt möts de av långa köer, brist på tidiga insatser och ett stöd som ofta kommer för sent. Det skapar lidande för den som drabbas och för anhöriga trots att mycket kan förebyggas och behandlas bättre än idag.

Det finns ett generationsglapp i den psykiska hälsan idag. Unga vuxna svenskar mår allt sämre och känner mindre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. De upplever också dubbelt så hög ensamhet och tre respektive sju gånger högre nivåer av depression och ångest än de äldsta. Det här måste tas på större allvar. Att stärka psykisk hälsa och framtidstro i ung ålder förebygger problem senare i livet.

För att vända utvecklingen krävs en kraftfull och samordnad satsning där stöd sätts in tidigt, vården byggs ut och ingen faller mellan stolarna. Mer resurser än vad som någonsin lagts tidigare behöver satsas på barns och ungas psykiska hälsa. Psykisk ohälsa ska mötas med tillgänglig vård, starkare förebyggande insatser och ett samhälle som ger barn och unga bättre förutsättningar att må bra.

Elevhälsogaranti inom 24 timmar.
Elever ska få kontakt med elevhälsan senast inom ett dygn och möta personal med rätt kompetens om psykisk ohälsa och NPF. Det gör att problem fångas upp tidigt och rätt stöd kan sättas in direkt.

Upptäck problem i tid genom screening i elevhälsan.
Regelbundna kontroller av psykisk hälsa ska införas i skolan. Det gör att fler kan få hjälp innan problemen växer och blir allvarliga.

Stöd under hela uppväxten.
BVC ska byggas ut och ett sammanhållet hälsoprogram införas med hälsobesök, samtal och föräldrastöd upp till barnet fyller 20 år. Det skapar trygghet och bättre förutsättningar för barns utveckling.

Köerna till barn och ungdomspsykiatrin ska kortas.
Alla barn och unga upp till 25 år ska ha en fast vårdkontakt. En trygg övergång till vuxenpsykiatrin ska säkras. Det minskar risken att stöd försvinner i en kritisk fas.

Stärk ungdomsmottagningarna.
Ungdomsmottagningar ska finnas i hela landet och utökas upp till 25 år, vara avgiftsfria, tillgängliga digitalt och dygnet runt. Det gör att fler söker hjälp i tid.

Tydliga åldersgränser i appar och sociala medier.
Inför krav på att samtliga sociala medieplattformar ska ge åtkomst för tredjepartsaktörer att kunna erbjuda föräldrakontroll, samt tydliga och användarvänliga verktyg för att sätta gränser för skärmtid.

Stärk det som får människor att må bra.
Fysisk aktivitet, kultur och sociala sammanhang ska bli mer tillgängliga genom stärkt stöd till föreningar, idrottsliv och studieförbund. Skolan bör ha dagliga pulshöjande aktiviteter och samarbete med lokala idrotts- och friluftsföreningar för att få in mer rörelse under och i samband med skoldagen.

3.3 Den psykiatriska vården ska räcka till för alla som behöver den

Psykisk ohälsa är en av folkhälsans största utmaningar, men vården räcker inte till. För många får vänta för länge, får fel stöd eller faller mellan stolarna när vårdkedjan inte hänger ihop. Samtidigt underskattas andra allvarliga risker, som ofrivillig och långvarig ensamhet bland äldre.

För att möta behoven krävs att psykiatrin prioriteras högre, med tidigare upptäckt, snabbare hjälp och en starkare vårdkedja från första kontakt till rätt behandling. Fler ska få stöd i tid och ingen ska lämnas utan uppföljning.

Stärk psykiatrin i hela vårdkedjan.
Första linjens psykiatri i primärvården ska byggas ut och resurserna till psykiatrin ska stärkas utifrån dess stora andel av den totala sjukdomsbördan. Det gör att fler får hjälp tidigare och att trycket på specialistvården minskar.

Fler specialister i psykiatrin.
Fler specialistläkare och psykologer ska utbildas för att minska köerna till BUP och vuxenpsykiatrin. Det gör att fler får rätt vård i tid.

Inför internetbaserad KBT i hela landet.
Personer med mildare psykisk ohälsa ska få snabbare och mer tillgänglig behandling. Det gör att fler kan få hjälp innan problemen förvärras.

Aktiv uppföljning efter akutbesök.
Alla som söker akut vård för psykisk ohälsa ska följas upp, även de som inte bedöms suicidala. Det minskar risken att människor faller mellan stolarna.

Snabbare tillbaka till arbete.
En rehabiliteringsgaranti vid psykisk ohälsa ska säkerställa snabb behandling, bättre samordning och tidiga insatser. Det gör att färre fastnar i lång sjukskrivning.

Förebygg självmord.
Gör riktade insatser där behoven är störst. Särskilda insatser för att minska riskgruppers, inklusive mäns, högre andel av suicid. Det räddar liv och riktar insatserna dit de gör mest nytta.

3.4 Stoppa utslagningen i skolan

För många elever lämnar idag skolan utan fullständiga kunskaper. Det stänger dörrarna till jobb och vidare studier. Samtidigt är skolan en avgörande skyddsfaktor mot utanförskap och kriminalitet. När elever inte får rätt stöd i tid riskerar problemen att växa och följa med vidare i livet.

För att alla elever ska klara skolan krävs tydliga kunskapskrav, ordning och reda, tidiga insatser och fler vägar framåt. Skolan ska ge varje elev möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund, och vara en trygg plats där kunskap är en tydlig väg till jobb och framtidstro.

Öppna fler vägar till jobb.
Gör det möjligt att söka yrkesprogram även utan full behörighet, med genomsnittsbetyg på godkänd nivå eller yrkesprov, så att fler elever får en väg vidare.

Stärk det svenska språket tidigt.
Inför obligatorisk svenskundervisning för elever som behöver det, även efter skoltid eller på lov, så att fler når kunskapsmålen.

Rätt stöd i tid.
Reformera skolplikten så att elever deltar i extra undervisning som lovskola eller intensivstöd när det behövs. Säkra samtidigt rätten till stödinsatser utifrån behov.

Fler ska få gå i en förskola som lägger grunden för lyckad skolgång.
Vi vill ge alla rätt till allmän förskola från två års ålder, införa ett barnskötarlyft och ställa tydliga krav på kunskaper i svenska för all personal och ge tidigt stöd till de barn som behöver extra stöd i svenska.

Ge alla AI-kunskap.
Säkerställ att alla elever får grundläggande kunskap och färdigheter i AI samt källkritik för att klara framtidens arbetsliv.

3.5 Fler lärare i skolan

Allt börjar med en bra lärare. Många lärare pressas idag av stora klasser, hög arbetsbelastning och en växande administration. Detaljstyrning och politiska pekpinnar begränsar professionens utrymme, trots att det är lärarna, rektorerna och skolorna som bäst vet vad som fungerar för eleverna.

För att stärka skolan behöver tilliten till lärarna öka. Vi behöver en tillitsskola som innebär mindre detaljstyrning och större professionellt ansvar i klassrummet. Fler lärare och pedagoger ska finnas nära eleverna, personaltätheten ska öka och mer tid ska gå till undervisning. Då kan fler elever lära sig mer, känna trygghet och få en bättre skolgång.

Mer personal i skolan.
Elever behöver få rätt stöd och studiero. Prioritera fler lärare och pedagoger så att elever får mer hjälp i undervisningen, bättre studiero och en tryggare skolmiljö.

Locka fler lärare till skolor i hela landet.
Inför ett nationellt lönetillägg för lärare i skolor med låg andel behöriga lärare, ofta små åldersintegrerade landsbygdsskolor och skolor i utsatta områden.

Mer undervisningstid – mindre administration.
Ge lärare reglerad planeringstid och flytta administrativa uppgifter till annan personal, så att mer tid kan läggas på eleverna.

Alla lärare ska vara behöriga.
Säkerställ att fler lärare blir behöriga genom vidareutbildning och bättre tillgång till lärarutbildning i hela landet. Om tio år ska alla lärare vara behöriga.

Stärk skolornas frihet.
Ge skolor större möjlighet att själva fördela resurser så att mer går till undervisning, fler vuxna och bättre stöd där det behövs som mest.

3.6 En skola där alla elever kan lyckas

För många elever, särskilt de med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, blir skolan en kamp istället för en möjlighet. Föräldrar tvingas slåss för stöd som borde vara självklart, och barns skolgång avgörs ibland av familjens resurser snarare än elevens behov. Det är ett system som sviker både elever och familjer.

För att alla elever ska få rätt stöd behöver skolan utgå från elevens behov och skapa en miljö där alla kan lyckas. Det kräver tydligare rättigheter, bättre anpassningar och mer resurser nära eleverna i klassrummet.

Stärk elevens rättighet till stöd och trygghet.
Med en elevlag som tydliggör elevens rätt till stöd och trygghet ger insatser efter behov och inte diagnos. Nuvarande skollag har ett alltför svagt elevperspektiv vilket drabbar elever och föräldrar när utlovat stöd uteblir. Det ska inte krävas en diagnos för att få rätt hjälp.

Mindre klasser – mer studiero.
Undvik stora klasser så att varje elev blir sedd och får bättre förutsättningar att lyckas. Mindre grupper är viktigt också i förskolan.

NPF-säkra skolor.
Öka kunskapen och anpassningarna för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket skapar en bättre lärandemiljö för hela klassen.

Ingen elev ska missas.
NPF tar sig olika uttryck för flickor och pojkar. Skolan måste ta sitt jämställdhetsuppdrag på allvar och säkerställa att flickor med NPF inte missas.

3.7 Fler ska vilja jobba och stanna i välfärden

Sveriges välfärd står och faller med att det finns tillräckligt många som vill arbeta i den. Idag söker sig för få till vård, skola och omsorg, samtidigt som arbetsvillkoren ofta är för tuffa och möjligheterna att utvecklas för små.

För att stärka välfärden krävs en politik som höjer statusen på Sveriges viktigaste jobb. Fler ska vilja utbilda sig, stanna kvar och utvecklas i välfärdsyrken genom bättre villkor, tydligare karriärvägar och starkare ekonomiska incitament. Arbetsmiljön måste förbättras och styrningen ge utrymme för yrkeskunskap, så att personalen kan göra sitt jobb och du får en tryggare vård, omsorg och skola. Så ger vi mer egenmakt till både de som jobbar i välfärden och de som behöver den. Kompetensutvisningarna av personal måste stoppas.

Utbilda fler för välfärdens behov.
Reformera utbildningssystemet och öka samverkan kring utbud, dimensionering, kvalitet och attraktivitet med fokus på välfärdens kompetensförsörjning. Det behövs en kraftig utbyggnad av antalet ST-läkarplatser och fler platser på grundutbildning till läkare och sjuksköterska. Inför fler lärcentrum med lärarutbildning i hela landet.

Fler ska ha råd att utbilda sig och ställa om inom välfärden.
Inför lärlingslöner i akuta bristyrken och låt den som vidareutbildar sig inom vård och omsorg behålla hela sin lön under studietiden. Bygg ut omställningsutbildningarna så att det blir lättare att byta jobb inom välfärden när behoven förändras. Välfärdspersonal ska ha rätt till fortbildning och fler möjligheter att specialisera sig.

Bättre villkor och högre löner i välfärden.
Det behövs ett skifte med målet att den som utför vården ska få bättre betalt. Yrkesgrupper som särskilt behöver ett lönelyft bör identifieras. Äldre medarbetare ska kunna arbeta kvar längre genom flexibla modeller för ersättning och pensionsavsättning.

Ett nationellt ledarskapsprogram inom vård och omsorg.
Chefsutbildning ska vara obligatorisk inom äldreomsorgen och med ett nationellt ledarskapsprogram i fler delar kan fler chefer vara professionsgrundade. Färre medarbetare per chef och ett mer tillitsbaserat ledarskap ska ge bättre förutsättningar i verksamheten.

Bort med minutstyrningen i omsorgen.
Förväntningarna på personalen i välfärden ska vara realistiska och möjliga att uppfylla. Den nuvarande minutstyrningen inom omsorgen ska avskaffas, så att arbetet kan utföras med kvalitet och professionellt omdöme.

Trygg kommunikation med tydliga språkkrav.
Personal inom vård, omsorg, förskola och skola ska kunna göra sig förstådda och kommunicera med patienter, brukare och elever. Det ska ställas tydliga språkkrav på personalen och obligatorisk utbildning ska tillhandahållas för dem som behöver det. Samtidigt är den flerspråkighet som många besitter en viktig tillgång som ska tas tillvara, inte minst inom äldreomsorgen där allt fler brukare har ett annat modersmål än svenska.

All kompetens behövs.
Reglerna för arbetskraftsinvandring ska reformeras så att fler med rätt kompetens kan arbeta i välfärden och näringslivet. Det ska kombineras med utbildning i jobbsvenska så att fler snabbt kan vara med och bidra.

3.8 Trygghet och självbestämmande för äldre

Fler lever allt längre liv, men många äldre möter en vardag där deras valmöjligheter är begränsade, tillgången till vård varierar och stödet inte alltid utgår från individens behov. Det riskerar att minska både livskvaliteten och känslan av självbestämmande.

För att stärka tryggheten och friheten genom hela livet krävs en äldreomsorg som utgår från individen. Äldre ska kunna göra aktiva livsval, få rätt vård i tid och leva ett värdigt och innehållsrikt liv, med inflytande över sin vardag.

Mer självbestämmande ger trygghet i vardagen.
Vid behov av personlig omvårdnad ska den utföras av personal som man känner sig trygg med, exempelvis ska du få välja om en man eller kvinna ska utföra omvårdnaden. Det är en trygghetsfråga, framförallt för kvinnor.

Bättre mat ger ökad livskvalitet.
Ett matlyft inom äldreomsorgen ska säkerställa god och näringsrik kost. Om maten upplevs god och måltiden är lustfylld ökar möjligheten att äldre får i sig alla näringsämnen. Den som vill ska kunna välja ett glas vin till maten.

Trygg tandvård.
Tandvårdsstödet ska riktas mer till äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Den förebyggande och uppsökande tandvården ska stärkas, och det ska bli enklare att driva tandvård även i landsbygder och glesbygd.

Tidigare upptäckt av sjukdom.
Ett nationellt äldrehälsoprogram med hälsosamtal, screening och vaccinationer ska införas för exempelvis bältros.

Ingen ska hamna utanför i digitaliseringen.
Äldre ska få bättre stöd i att använda digitala tjänster som 1177. Säkerställ att fysiska besök och tillgänglighet på telefon finns kvar som alternativ till digitala kontakter.

Fler ska kunna välja trygghetsboenden.
Genom stimulansbidrag till både kommuner och privata aktörer kan fler trygghetsboenden byggas. Det ger fler möjlighet att välja ett boende efter behov.

3.9 Mindre administration och mer tid för människan i välfärden

För mycket av tiden i välfärden går till administration istället för till människor. Krångliga statsbidrag, återrapportering och onödig byråkrati stjäl resurser från vård, skola och omsorg. Bara administrationen av riktade statsbidrag kostar miljardbelopp varje år, pengar som istället skulle kunna användas där de gör verklig skillnad.

För att frigöra tid och resurser i välfärden krävs en genomgripande förenkling. Administrationen ska minska och digitaliseringen användas för att förenkla, inte för att skapa mer krångel.

Mindre administration av statsbidrag – mer resurser till välfärden.
Kommuner och regioner ska befrias från riktade statsbidrag med omfattande ansökningar, villkor och återrapportering. Det gör att mer pengar och tid kan gå direkt till vård, skola och omsorg.

Ta bort onödig byråkrati.
Detaljstyrning från staten och det administrativa trycket på välfärden ska minska genom att onödiga regler och krav tas bort. Se över antal myndigheter och krav med mål om bantning. Beslut från riksdag, regering och myndigheter ska också landsbygdssäkras.

Lämna uppgifter en gång.
Principen att samma uppgifter bara ska behöva lämnas en gång ska införas. En gemensam myndighetsportal ska göra det enklare för invånare och verksamheter att hantera sina ärenden.

Smart digitalisering.
Teknik ska förenkla, inte försvåra. En tydlig strategi för digitalisering ska säkerställa att AI och annan ny teknik används för att effektivisera arbetet, förbättra servicen och frigöra tid inte för att skapa nya parallella system.

Fler i det offentliga Sverige ska dra nytta av AI.
Myndigheter ska få i uppdrag och resurser att införa AI i stor skala, från vård till handläggning, och skapa nya arbetssätt där AI är grunden. Sverige ska införa snabbspår för AI-upphandling och regelverk som gör det möjligt att testa och skala lösningar snabbt.

3.10 Högre krav för bättre välfärd

Välfärden ska fungera för alla. Kvaliteten ska vara hög oavsett om verksamheten drivs offentligt eller privat. Seriösa utförare som bidrar med kvalitet, tillgänglighet och innovation ska kunna verka. Men den som brister i kvalitet, fuskar eller använder välfärden som brottsverktyg ska stoppas.

För att stärka kvaliteten och återupprätta förtroendet krävs tydligare krav, bättre uppföljning och skarpare konsekvenser vid brister. Kvalitetskrav ska gälla både offentligt och privat drivna välfärdsutövare, brister är alltid allvarliga och måste åtgärdas. Välfärden ska fungera för patienter, elever och äldre – och valfriheten ska handla om att kunna välja mellan bra alternativ, inte att dåliga aktörer får vara kvar.

Högre kvalitetskrav.
Reglerna ska skärpas så att kommuner och regioner enklare kan ställa krav och välja bort utförare som brister i kvalitet. Det ska inte gå en krona till vinst om välfärdsföretag inte håller kvaliteten och uppfyller de krav som ställs.

Nolltolerans mot välfärdsbrott.
Kontrollerna ska skärpas så att pengarna går till rätt ändamål. Välfärdsbrotten måste förebyggas med en nationell annonsdatabas samt varningslista och möjligheten till näringsförbud ska utökas. Det ska inte vara möjligt att fuska med skattepengar.

Stoppa oseriösa aktörer snabbt.
Välfärdsföretag ska behöva tillstånd, med obligatorisk prövning av ägare och ledning. Tillsyn, kontroll, informationsdelning och insyn ska stärkas för att säkerställa seriös verksamhet.

Trygg personal i välfärden.
Registerutdrag ska krävas både vid anställning och löpande för den som arbetar inom omsorgen för funktionsnedsatta, äldre och barn och unga, inte minst på HVB- och SIS-hem. Det ökar tryggheten för de mest utsatta.

Rättvis skolpeng och rättvist skolval.
Skolpengen ska ta hänsyn till olika behov och det ansvar kommunala skolor har. Skolor som trots tillgång på kompetens anställer obehöriga lärare, ska få lägre ersättning, så att kvalitet premieras. Inför ett gemensamt obligatoriskt skolval med slopad kötid.

3.11 En jämställd vård genom livet och stöd till anhöriga

Kvinnors hälsa har länge varit nedprioriterad i vården. Kunskapen om kvinnorelaterade sjukdomar är för dålig, tillgången till vård varierar och många får vänta för länge på diagnos och behandling. Det begränsar kvinnors livsutrymme.

För att uppnå en jämställd vård krävs riktade satsningar på kvinnors hälsa, mer forskning och bättre tillgång till vård i hela landet. Kvinnor och flickor ska få rätt vård i tid oavsett var de bor och vilka behov de har.

Stärk kvinnors vård genom hela livet.
Öka primärvårdens kunskap så att kvinnor med vanliga sjukdomar och symptom - såsom migrän och klimakteriebesvär – får rätt diagnos och inte behöver vända sig till specialistvård, som ofta har långa väntetider. Mödravården, förlossningsvården och vården av kvinnors och flickors sjukdomar ska förbättras, med ökad tillgång till trygg förlossnings- och eftervård, samt gynekologi i hela landet.

Mer kunskap om kvinnors sjukdomar.
Ett flerårigt nationellt forskningsprogram ska inrättas för sjukdomar som drabbar kvinnor, för att höja kunskapsläget och ge bättre behandlingar.

Snabbare diagnos vid menstruationsrelaterade besvär och endometrios.
Vården ska bli bättre på att upptäcka och behandla menstruella besvär tidigt, så att färre behöver gå länge med smärtor utan hjälp. Fast läkarkontakt och tidig upptäckt av besvär genom elevhälsan och ungdomsmottagningar är viktigt.

Ökad kunskap om menshälsa.
Ett nationellt kunskapscenter för menstruell hälsa ska inrättas för att öka kunskapen i både vården, skolan och samhället. Det förbättrar stödet till unga och vuxna.

Kunskapslyft om klimakteriet i hela vårdkedjan.
Fler kan få rätt stöd i rätt tid om kunskapen om klimakteriet höjs. Hormonpreparat för klimakteriebehandling ska ingå i högkostnadsskyddet.

Avskaffa den övre åldersgränsen för bröstcancerscreening.
Screeningen ska i större utsträckning utgå från individens risk istället för fasta åldersgränser. Då upptäcks fler fall i tid.

3.12 Funktionsrätt för frihet och självbestämmande

Alla människor har rätt att forma sina egna liv. Därför måste samhället riva barriärer och säkerställa delaktighet, självbestämmande och jämlikhet också för personer med funktionsnedsättningar.

För att stärka alla människor frihet och rätt att bestämma över sina egna liv krävs att Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) återställs till dess ursprungliga intentioner.

Öka likvärdigheten och tillgången till personlig assistans.
Rätten till personlig assistans behöver återställas. Det kräver ett förtydligande av grundläggande behov, ett statligt huvudmannaskap, en utökad rätt till assistans i vissa situationer, en uppräkning av assistansersättningen och en indexering av schablonen.

Återställ rätten till ledsagning och färdtjänst för personer med synnedsättning.
Rätten till ledsagning och färdtjänst har urholkats under lång tid, särskilt för personer med synnedsättning. Den behöver därför förtydligas och återställas.

Öka rätten till tolktjänst.
En ny tolktjänstlag behöver införas som ersätter skrivningarna kring vardagstolkning i hälso- och sjukvårdslagen för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Arbetsförmedlingen ska ta över ansvaret för tolkning i arbetslivet.

Gör funktionsrättskonventionen till lag.
Funktionsrättskonventionen är ratificerad av Sverige, men inte implementerad som lag. Erfarenheterna ifrån när Barnrättskonventionen blev lag är över lag positiva eftersom det ökat fokus på barnens rättigheter.

Öka tillgången till hjälpmedel.
Tillgången till hjälpmedel behöver bli mer lik mellan landets regioner och kommuner, precis som möjligheten att ta med sig hjälpmedel över kommun- och regiongränserna. Även fritidshjälpmedel behöver ingå och rätten till hjälpmedel ska kunna överklagas.

Motverka funkofobi.
Funktionsnedsättning ska läggas till som grund för hatbrott och det behövs en nationell strategi mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning.